Vattenverksamhet

Vattenverksamheter är åtgärder som på något sätt påverkar vattenområden - både hav, sjöar och vattendrag. Det kan vara exempelvis genom att åtgärden påverkar miljön - t.ex. ljusförhållanden, bottenyta, växtlighet, strömning eller vattenmängd. Ska du bygga en brygga, pir eller anlägga båtplatser är det troligt att du behöver anmäla eller ansöka om tillstånd för vattenverksamheten.

Nedan redogörs för ett antal åtgärder som är tydligt utpekade som vattenverksamheter och som kräver anmälan eller tillståndsansökan innan de kan genomföras:

  • Exempel på sådana åtgärder kan vara att:

    • bygga eller ta bort en brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller brostöd

    • dra kablar och ledningar, lägga ner rör eller anlägga kulvert

  • Exempel på denna typ av åtgärd är att:

    • anlägga vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder

    • utöka landytan

    • påla för anläggningar eller förtöjning

  • Det kan exempelvis handla om att gräva, muddra eller rensa diken.

  • Exempel på sådana åtgärder är att dika ut, valla in eller sänka vattennivån i ett område för att ge ett varaktigt skydd mot vatten, till exempel genom översvämningsskydd mot havet.

Anmäla eller ansöka om tillstånd

För att få utföra vattenverksamhet behöver du i många fall antingen göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre åtgärder räcker det ofta med en anmälan, medan större eller mer känsliga projekt kan kräva tillståndsprövning. I vissa situationer krävs varken anmälan eller tillstånd, men det behöver alltid bedömas i det enskilda fallet.

Coastal Management Nordic AB hjälper dig att bedöma vad som gäller för just din åtgärd.
Vi gör en tidig screening av projektet och hjälper dig att avgöra om åtgärden typiskt bör hanteras som en anmälan eller en tillståndsansökan, samt om det kan behövas ytterligare prövningar, exempelvis strandskyddsdispens eller bygglov.

Nedan har vi samlat några vanliga exempel på vattennära åtgärder och hur de generellt brukar hanteras.

Kontakta oss för en första bedömning av din åtgärd.

  • En fast brygga är normalt en vattenverksamhet och behöver ofta anmälas till Länsstyrelsen eller, om åtgärden är större eller mer ingripande, tillståndsprövas.

    Vid prövningen tittar myndigheterna inte bara på bryggans storlek utan också på var den placeras, hur mycket den påverkar botten och om den riskerar att försämra förutsättningarna för växt- och djurliv. Vid anläggande av fasta bryggor är Länstyrelserna ofta uppmärksamma på frågor kopplade till skuggning (både från bryggan i sig och eventuella båtar), påverkan på botten från ankring och propellrar samt hur åtgärdern påverkan miljökvalitetsnormerna (EU-lagstiftning).

    Generellt kan man säga att en mindre brygga i ett redan påverkat läge ofta och med stort bottendjup är lättare att hantera än en ny brygga i ett mer orört område med grunda mjukbottnar. Bedömningen måste alltid göras utifrån de lokala förutsättningarna.

  • Även en flytbrygga är som utgångspunkt en vattenverksamhet. Den uppfattas ofta som enklare än en fast brygga, och i vissa lägen kan den också ge mindre fysisk påverkan på botten eftersom den normalt förankras i stället för att pålas eller grundläggas. Länsstyrelsens vägledning lyfter också fram att flytbryggor ofta lämpar sig bättre på djupare vatten och att de i vissa fall kan tas upp vintertid.

    Men en flytbrygga är inte automatiskt enklare att få godkänd. Även här kan det krävas anmälan, och i vissa fall tillstånd, beroende på omfattning och platsens känslighet.

    Det viktiga är därför inte bara vilken bryggtyp du väljer, utan också hur platsen ser ut, om området redan används för båtliv, hur pass exponerad strandzonen är och om åtgärden förändrar allmänhetens upplevelse eller tillgång till platsen.

  • Om muddring sker för att fördjupa ett vattenområde till ett större djup än vad som tidigare har förekommit (alltså ej rensmuddring till tidigare djup), är det som utgångspunkt anmälnings- eller tillståndspliktigt. Mindre muddringar kan ibland hanteras genom anmälan.

    Det som ofta gör muddring känslig är inte bara själva grävarbetet, utan också grumling, hantering av muddermassor och påverkan på bottenmiljöer, fisk och undervattensvegetation. Om muddringen sker i ett grunt område, nära vegetation eller i en vik med höga naturvärden kan projektet bli betydligt svårare att genomföra än om det sker i ett redan påverkat småbåtshamnsområde.

    Muddringen kan bli en del av en större bedömning, särskilt om syftet är att möjliggöra en ny brygga, båtplats eller annan privatiserande användning. Då tittar man ofta på helheten: inte bara muddringen i sig, utan vad åtgärden leder till på platsen.

  • Vassrensning eller klippning är generellt inte en vattenverksamhet, men lokala skillnader i hantering av dessa ärenden förekommer vid landets Länsstyrelser.

    Det är dock klokt att kontakta kommunen och Fiskevårdsområdet för att få rådgivning i hur rensningen kan ske skonsamt.

  • Att bygga ett erosionsskydd i eller nära vatten är normalt en vattenverksamhet. Det gäller till exempel stenskoningar, utfyllnader, förstärkningar av strandlinjen eller andra åtgärder som ska hindra erosion eller stabilisera mark. Mindre åtgärder kan ibland hanteras genom anmälan, medan större skydd eller åtgärder som kan ha effekter nedströms typiskt blir tillståndspliktiga.

    Vissa Länsstyrelser hanterar all form av hårda erosionsskydd som tillståndspliktiga. Det kan då vara viktigt att finna naturanpassade eller naturbaserade lösningar.

    Det som prövas är inte bara om skyddet fyller sin tekniska funktion, utan också hur det påverkar vattenområdet, strandlinjen och närliggande naturvärden. Erosionsskydd kan förändra bottenförhållanden och sedimenttransport.

  • Vid akuta situationer, till exempel efter stormskador på en brygga som är nödvändig för tillträde till en fastighet eller vid erosion som omedelbart hotar mark eller byggnader, kan åtgärder i vissa fall behöva genomföras direkt utan att tillstånd först hinner inhämtas. I sådana situationer kan prövningen i vissa fall ske i efterhand, men det är viktigt att Länsstyrelsen kontaktas och informeras så tidigt som möjligt för att minska risken för krav på utrivning, förelägganden eller skadestånd.

Så gör du en anmälan om vattenverksamhet

Anmälan ska lämnas in till Länsstyrelsen i det län där åtgärden ska utföras eller i undantagsfall till kommunen (bl.a. Värmdö, Österåker), och den behöver normalt innehålla kartor, ritningar, teknisk beskrivning och uppgifter om hur omgivningen påverkas. Länsstyrelserna har e-tjänster, blanketter och vägledningar som fungerar som utgångspunkt för vad som ska skickas in.

För att minimera risken att anmälan avvisas eller avslås är det viktigt att anmälan inte bara beskriver vad du vill bygga eller göra, utan också hur åtgärden påverkar vattenmiljön och vilka skyddsåtgärder som behövs. Det är ofta här många ärenden drar ut på tiden genom kompletteringsbegäran från myndigheten.

Nedan följer en steg-för-steg redogörelse för ett typiskt anmälningsärende:

  • Anmälan bör inledas med en tydlig beskrivning av den planerade verksamheten eller åtgärden och syftet med den. Det bör framgå vad som ska utföras, varför åtgärden behövs och hur den är tänkt att genomföras i praktiken. Beskrivningen bör också innehålla uppgifter om omfattning, dimensioner, materialval och arbetsmetod, samt när arbetet planeras att utföras. Om åtgärden förutsätter att befintliga anläggningar eller konstruktioner tas bort, ändras eller rivs, bör även detta redovisas.

  • Anmälan behöver innehålla ett tekniskt underlag som tydligt visar var åtgärden ska utföras och hur den är utformad. Det bör framgå vilket vattenområde som berörs och var i området arbetet ska ske. I Länsstyrelsens e-tjänster finns det ofta en karta där åtgärden ska markeras, ibland med minst en punkt eller ett arbetsområde.

    Till anmälan bör normalt bifogas:

    • kartor som visar åtgärdens läge

    • ritningar och sektioner

    • tekniska beskrivningar

    • fotografier av platsen

    Kartan bör helst utgå från fastighetskarta eller motsvarande underlag, så att fastighetsgränser, strandlinje och berörda anläggningar framgår tydligt.

  • En central del av anmälan är beskrivningen av den miljöpåverkan som åtgärden kan ge upphov till. Här bör du beskriva miljöns känslighet inom det område som kan påverkas, och vilka naturvärden, funktioner eller miljöförhållanden som finns där idag. Det bör också framgå vad i miljön som riskerar att påverkas väsentligt, exempelvis bottenmiljö, vegetation, vattenkvalitet, fisk, hydromorfologi eller närliggande skyddsvärden.

    Anmälan bör vidare innehålla:

    • en beskrivning av de miljöeffekter åtgärden kan medföra i sig

    • en beskrivning av eventuella effekter till följd av yttre händelser, exempelvis höga flöden, stormar eller olyckor under arbetets genomförande

    • en bedömning av om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan

    Det är ofta här som en anmälan behöver kompletteras med mer projektspecifika bedömningar, till exempel av påverkan på bottenmiljö, grumling, skuggning, sedimentation eller miljökvalitetsnormer.

  • Anmälan bör också redovisa de planmässiga och rättsliga förutsättningarna för åtgärden. Det gäller bland annat uppgifter om rådighet, fastighetsförhållanden, tomtgränser, berörda sakägare, skyddad natur och eventuella områdesskydd. Det bör också framgå om åtgärden ligger inom strandskyddat område och om strandskyddsdispens krävs.

    I vissa fall vill Länsstyrelsen att frågan om strandskyddsdispens är avgjord innan anmälan om vattenverksamhet handläggs fullt ut. Det är därför ofta viktigt att tidigt klarlägga hur dessa prövningar förhåller sig till varandra.

  • Anmälan ska även beskriva vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativ påverkan på miljön. Det kan till exempel handla om val av arbetsmetod, skydd mot grumling, tidsstyrning av arbeten, begränsning av arbetsområde eller anpassningar av konstruktionen för att minska påverkan på botten och vattenmiljö.

    Denna del bör vara konkret och kopplad till de miljöeffekter som identifierats i ärendet. Ju tydligare sambandet är mellan möjlig påverkan och föreslagna skyddsåtgärder, desto starkare blir underlaget.